Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

I denna rapport har vi undersökt hur utvecklarna tagit hänsyn till användbarheten för slutanvändarna vid utvecklingen av ett säkerhetskritiskt system. Resultatet erhölls genom en empirisk fallstudie på två företag som utvecklar säkerhetskritiska system. Datainsamlingen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i och har kunskap om utvecklingen av systemen som ingick i vår fallstudie. Sedan analyserades insamlad data mot teori inom Människa ? Dator ? Interaktion (MDI) samt teori om säkerhetskritiska system.

Denna kandidatuppsats undersöker hur user experience kan främjas i ett adaptivt talbaserat system i en fordonskontext. Att undersöka och involvera user experiencei adaptiva talbaserade system är i synnerhet viktigt i denna kontext då den primära sysslan, att köra, bör störas så lite som möjligt. Ett adaptivt system ger möjlighet att effektivisera interaktion och ett talbaserat system låter föraren fokusera på trafiken.Genom att undersöka existerande teori och utföra empiriska undersökningar i form av användartester genom Wizard of Oz-tekniken och intervjuer har vi skapat designoch dialogexempel. Dessa förslag kan främja user experience och på så vis bidra till att den interaktion som sker är effektiv och behaglig. .

Onlineutbildningar är ett relativt nytt fenomen som ökar kraftigt. Interaktionsmöjligheterna vid onlineutbildningar kan vara ett problem och interaktionen är viktig på dessa utbildningar eftersom studenterna och lärarna sällan eller aldrig träffas fysiskt. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad som krävs för att bedriva onlineutbildning med väl fungerande interaktion. En studie har genomförts vid Luleå tekniska universitet där sju lärare som arbetar med onlineutbildningar intervjuats. En av slutsatserna som kunde dras av studien var att det krävs förståelse för vad interaktion är, vad den är bra för och hur den kan främjas för att kunna uppnå en väl fungerande interaktion vid onlinekurser..

Dagligen interagerar människor med IT-system och internetanvändning har blivit en viktig del i många människors liv. Med fler användare än någonsin hanteras ofantliga mängder information och samhället ställer allt högre krav på IT-säkerhet. När det gäller att skydda sin integritet, tillgänglighet och sekretess vid internetanvändning fokuseras det ofta på tekniska åtgärder, såsom brandvägg och antivirusprogram. De tekniska åtgärderna skyddar användaren till viss del, men det räcker inte för att förhindra ett bekvämt och naivt mänskligt beteende. När säkerheten brister beror det oftast på den mänskliga faktorn.

Den här studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjänster. Problemområdet innefattar design av musiktjänster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie där workshops tillämpades för att generera den data som låg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera användares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De är inte avsedda för att designa en produkt utan istället för att bidra med kunskap som ger en förståelse om effekten av en design..

Utvecklingen från jordbruks- och industrisamhället till det moderna informationssamhället har medfört stora förändringar i de sociala systemen vad det gäller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tätt kopplade agenterna i de tätt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig från tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete är att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsättningar för identitetsbildning och ontologisk säkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kännetecknas av självorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper växer fram på en högre nivå. Den semi-autonoma agenten kan även konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som påverkar, och påverkas av, de mångfaldiga komplexa sociala systemen.

Syftet med examensarbetet är att studera den subsynkrona interaktionen (subsynchronous torsional interaktion, SSTI) mellan ett HVDC system med spänningsstyva strömriktare och en närliggande generator. Studien utförs med hjälp av datorsimuleringar och fokuserar på att studera dämpkaraktäristiken för SSTI. Studien ska visa hur faktorer såsom den överförda effektens storlek och riktning, vald driftmod och kraftsystemets kortslutningseffekt påverkar dämpkaraktäristiken. Rapporten beskriver subsynkron oscillation (SSO) och tillvägagångssättet vid en SSTI undersökning. En kort introduktion till HVDC Light ges.

I föreliggande studie undersöks hur användare upplever användbarheten i ett säkerhetskritiskt system ? Luftfartsverkets flygledningssystem SIGMA. Utifrån litteraturstudier definieras begreppen användbarhet och säkerhetskritiska system. Empirin utgörs av intervjuer med användare av SIGMA-systemet. Studien visade att användarna upplever att systemet i väsentliga delar har bra användbarhet, vilket utifrån litteraturstudier, intervjuer och efterföljande analys främst tycks bero på att systemet arbetats fram med stor användarmedverkan och att det var utarbetat specifikt för arbetsplatsen.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Rapporten tar upp en kartläggning av nätverksövervakningssystem (NMS) som används för att övervaka nätverkstjänster och noder på ett nätverk. De egenskaper för NMS som utvärderas är vilket stöd systemen har för att övervaka ett flertal tjänster, hur god prestandan är för varje system samt hur god användbarheten i gränssnittet är. Resultatet visar att Nagios, OpenNMS samt Argus hade stöd för samtliga tjänster medan Munin inte hade stöd för nätverksenheter och Cacti endast stöd att övervaka SNMP. Det visar även att Nagios och OpenNMS generellt hade möjlighet att larma vid fler händelser samt att dessa två system var markant snabbare än Cacti och Munin. Användbarheten visade relativt stor skillnad i olika system.

Tester på människor, så kallade kliniska studier, är en viktig del i utvecklingen av nyaläkemedel och samtidigt en stor kostnad för läkemedelsföretag. Framförallt när patienternafinns på många olika platser blir processen både dyr och tidskrävande. Real time InteractionPatient Evaluation (RIPE) är ett koncept och en prototyp till ett Computer SupportedCooperative Work (CSCW) system, utvecklat av Elof Dimenäs och Mats Sundgren(AstraZeneca) i samarbete med IT-universitetet. Systemet ska stödja interaktion med patienteri effektstudier och att övervaka medicineringen och dess effekter. Tanken med RIPE är attman ska kunna göra effektstudier med symtomskattning med hjälp av mobiltelefoner ellerInternet.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ?här och nu?-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ?här och nu?-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.